Döden e ett för mig skrämmande kapitel, jag har grov dödsångest & vill helst inte prata eller ens
tänka på döden!Min vän Stavros i London (psykiatriker till yrket) har sagt att man ska tänka så här när man går bort: "att allting försvinner med en", typ jorden går under när man själv dör, låter ju som en bra tanke
MEN världens bästa Charlie ------------------------------------------>>>>>>>
sa följande: "det måste vara det vackraste eftersom man sparat det till sist"...
Det lät så fint..Hon e vis denna fina goa människa, tur att man har en vän som hon =)
Men förnuftiga mamman (=min mamma) säger att det finns säkert nåt efter döden..I f*cking hope so, säger inte-lika-förnuftig jag!!
Hur man än vrider & vänder på det ger döden/tänkandet på döden mig en riktigt obehaglig känsla!
Dock undkommer INGEN döden, alla "strävar" efter samma sak..em dag ska vi alla dö..tyvärr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar