Jag hade nått alldeles ypperligt uttänkt som jag skulle blogga om men så har jag såklart glömt bort det..Så då kan det ju inte ha varit så ypperligt =/
Dock har jag kommit på att jag e glad att jag inte e tjock..Tänk vad jobbigt att vara tjock..Fast om man e tjock OCH nöjd kanske man inte tänker så?
Jag är glad att jag har den kropp jag har men det har ju tagit MÅÅÅÅNGA år för en att inse att ens kropp nog duger som den är...Lagom att tänka så nu när man man står vid "förfallets brant" typ..
Varför var man inte nöjd när man var yngre?Då hade man ju mindre celluliter, inga såna där blåa ådror som syntes DOCK kan dessa 2 sorter av kroppsligt "förfall" faktiskt tas/tränas bort..Visst kunde man ha större boobs oxå MEN med mindre boobs så finn det ju ingen risk att dom kommer hänga nere vid knäna desto äldre man blir..eller hur?Varför var man inte nöjd vid 20 utan nöjd när man närmar sig 30..Hur kommer man då känna sig vid 40..50..60?Är det så att man e mer nöjd med sig själv som person desto äldre man blir..Man har "hittat" den man är..eller har man bara gett upp vid det här laget?Nä, så kan det väl inte vara..eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar